Corolissystemet och Hippis två månar
Corolissystemet ligger i samma spiralarm som vårt solsystem, Orionarmen, fast på några tusen ljusårs avstånd. Våra stjärnsystem uppstod samtidigt ur samma ur-nebulosa för nästan 5 miljarder år sedan och därför består de av samma stoft- och grundämnen.
Corolis är namnet på stjärnan och är av samma spektralklass som Solen, det vill säga mellanstor gul stjärna med omkring 6000 C vid dess yta. Då Corolis är en så liten stjärna har vi ännu inte kunnat finna den i våra starkaste kikare. Humanoiderna på planeten Hippis har däremot upptäckt oss för länge sedan!
Den infångade dvärgstjärnan, som kallas Silverstjärnan, kretsar i en elliptisk bana kring Corolis och gör ett varv runt Corolis på exakt 120 år. Man kan därför kalla Corolissystemet för en dubbelstjärnekonstellation. Silverstjärnan är en så kallad liten neutronstjärna som blev infångad av Corolis för 400 miljoner år sedan.
Corolissystemet består av 14 planeter och en okänd mängd dvärgplaneter samt hundratals månar. Liksom vårt solsystem sträcker sig grusstoft, kometer och is-asteroider 6 till 7 miljarder kilometer från moderstjärnan och innesluter stjärnsystemet i en så kallad stjärnbubbla. Hippis är den andra planeten i ordningen sett från moderstjärnan och är en av fem stenplaneter i systemet. Resten är gasplaneter varav tre har ringsystem.
Den närmsta planeten sin moderstjärna kallas för "Lejf" av Humanoiderna, efter stjärnguden i den Vaalyriska mytologin. Den är en torr ökenplanet med ett stort och djupt innanhav där liv kunnat uppstå. Planeten är idag involverad i en terraformering projekterad av Verdefederationens jättelika rymdprogram. Samma rymdprogram vars satellitkikare fann oss och vårt solsystem för snart 100 år sedan!
Hippis och Lejf är de enda planeterna som ligger på Corolissystemets beboeliga zon.
Hippis två månar Piivis och Luxos
Hippis har två månar som kretsar runt planeten vid helt skilda banor och avstånd från varandra. Den stora månen, kallas ofta för Stora månen, men är döpt efter den urgamla Solmiska Corolismytologins väsen Piivis. Månens diameter är 3000 kilometer, något mindre än vår måne, och ligger på ett avstånd av omkring 400 000 kilometer från Hippis. Omloppstiden runt planeten är 31 dagar men till skillnad från vår måne visar den alla sina sidor, den är alltså inte rotationsbunden! Piivis bildades samtidigt som Hippis och är alltså ungefär 4,6 miljarder år gammal och därför håller månens omloppsbana sig till ekvatorn.
Hippis andra måne heter Luxos, kallas förstås för Lilla månen, är en stor infångad asteroid. Månen är formad som en lång potatis och är 390 kilometer lång och 200 kilometer bred. Dess bana runt Hippis är kraftigt elliptiskt med ett avstånd från 950 000 kilometer, som närmast, till 2,5 miljoner kilometer som längst bort. Dess omloppstid varierar något och håller sig mellan 170 och 172 dagar beroende på dragningskraften från Piivis som påverkar asteroidens fart. Den syns endast som ett starkt ljussken på himlen som ökar något beroende var i sin omloppsbana den befinner sig.
Båda dessa månar har påverkat livets utveckling och vägval på Hippis. När Piivis och Hippis var unga roterade månen så pass nära att tidvattenkrafterna gjorde att livet i havet kom upp på land och utvecklades parallellt. När Luxos fångades in för omkring 400 miljoner år sedan påverkades djurlivets fortplantningsförmåga. När månarna passerar varandra som allra närmast, sker endast en gång per år, påverkas honornas befruktningsmenstruation extra starkt och gör att parningar under denna dag (oftast nätter) ger dubbelt så stora chanser till befruktning än under andra dagar. Detta tillfälle firas som en helgdag och kallas i folkmun, hos flera högkulturer, för Fruktbarhetsnatten, och är av avgörande betydelse för behållningen av ätt-linjer och blods-avel hos kungadömen eller kejsarriken, särskilt hos Flodrikena.
Myter om perfekta arvingar som befruktas under Fruktbarhetsnatten är därför vanliga och i vissa fall avgörande hos dessa riken under historiens gång!
Hippis lilla måne Luxos
Oscar Freyre
Uppdaterat: 26-05-06
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar