Matriarkatet Morcan
och
Rodniakulten
Vy mot drottningaborgen Akreta med staden Morcan bakom den och i bakgrunden reser sig vulkanen Rotter.
På det Lydiska höglandet reser sig den 5200 meter höga vulkanen Rotter över sin omgivning och vid dess östra slänter ligger staden Morcan, huvudstaden för drottningadömet med samma namn.
Morcans ursprung kommer från den svunna orakelkulten i Rodnia, med säte från tempelruinerna på Rotters sluttningar. Kultens anhängare grundade ett kvinnodominerande samhällssystem som sedan utvecklades till ett matriarkat. Matriarkatet anlade en stor fästning på en udde mot Livets sjö, Akreta, och väl där föddes drottningadömet Morcan, det enda i sitt slag bland Bergshumanoidernas riken.
Här infångades den vilsna hjorden av Accranska tashianer som sedan avlades fram till den förträffliga rasen Morcan Blu.
Akreta grundade sedan staden Morcan, utvecklade sitt elitförsvar, Akretarna som fick kämpa mot Vivaldierna, de nomadiska plundrarna från västra halvön och skapade planetens främsta elitsoldatstyrka
Drillonerna, mer kända som De svarta riddarna.
År 42 före Unionen föddes Prinsessan Cristella i borgen Akreta och hennes unika förmågor ledde henne att bli den tredje huvudrollsinnehavaren i fantasy-sagan om De tre budbärarna.
Kort historik:
Orakelkulten Rodnias rötter kommer från Vaampurtemplets kultur, det vill säga från Stora dalens tidiga civilisationsbegynnelse som kallas De första gudarnas tidevarv. Runt 6000-talet före Unionen fördrevs Vaampurernas prästinnor från templet av anhängarna till de nya gudarna. De hamnade på det Lydiska höglandet där de fann de mystiska fornlämningarna från Den okända tidsåldern högt uppe på sluttningarna till vulkanen Rotter.
Så här lyder legenden om Rodnia:
(från Akretaskrifterna 3000 fu)
”Rotter var underjordens härskare i den tidiga Vaalyriska mytologin och enligt legenden hade prästinnorna med sig sin halvgudinna Vaampur, Ittikas dotter. Ittika var vindens, årstidernas och vädrets gud som blev ersatt av den nya allsmäktige guden Condolizia. Det var Condolizia som fördrev Rotter ur hans rike då denne blev oförskämd och Vaampur, som förälskat sig i Rotter, följde med honom till hans nya plats under den väldiga vulkanen på den Lydiska halvön. Även hans mor Irizia, framtidens gudinna, följde efter sin son.
I tempelruinerna på vulkansluttningarna hittade prästinnorna en egendomlig sten som lös upp och alstrade röd rök när man lade den i eld.
Då prästinnorna använde både vatten från varma källor och eld för att frambringa sina spådomar skapade denna sten ytterligare en dimension som förstärkte effekten av spådomsceremonin. Sierskan använde sig av Rotters mor för att spå framtiden. En erfaren sierska kunde inte bara spå utan även komma i kontakt med själar och döda personers andar genom att medla med underjordens härskare Rotter. Rotter var dock inte bara underjordens härskare, han var även förnuftets gud som kunde medla mellan sierskan och andarna. Orakelkulten blev född och då stenen kallades för Rodniastenen, kallad efter Rotters mor Irizia, blev hela tempelplatsen döpt till Rodnia”
Orakelkulten blev sedan känd som Rotterkulten, som blev en stor religion under Den klassiska eran (50 eu till Det stora världskriget 2550-talet eu).
Tempelruinerna fräschades upp och man byggde boplatser för oraklen och prästinnor omkring komplexet. Verksamheten blev en betydelsefull maktfaktor för samtliga av samhällena på det Lydiska höglandet trots att kultplatsen fick förödande plundringsbesök från nomader i väst. På 3500-talet före Unionen grundade prästinnorna en stor fästning på en udde mot sjön Livets sjö som blev döpt till Akreta (efter en framstående orakel). Detta för att bygga upp ett försvar mot nomaderna. Elitsoldater tränades upp i borgen och skickades till tempelplatsen för att skydda oraklen och kultplatsen. Med tiden byggde Akretarna, som borgfolket kallade sig, upp en boplats vid sjöstranden strax norr om borgen. Boplatsen växte snabbt och blev en stad som döptes till Morcan. Borgen växte och byggdes ut etappvis och när man fann den lösa och vilsna tashianhjorden togs de till Akreta där det avlades fram en perfekt variant av riddjuret, Morcan Blu. Tashianen fick bättre förmåga att ta sig fram på kuperad terräng, eftersom djurens ursprung var savannen, och Akretarna kunde lättare jaga iväg nomaderna.
Nånstans runt 2400-talet före Unionen skapade Akretarna sin första drottningalinje vars första drottning kom från den nybildade adeln, som bildats i och med att staden Morcan växt i folkmängd och även blivit finansiellt viktigt.
Drottningadömet blev en naturlig utveckling av ledarskap från matriarkatet då landet behövde stärkas både politiskt som ekonomiskt gentemot de nya kungariken som växt upp på den Lydiska halvön.
Drottningarna följde dock Rodniaförpliktelsen, som innebar att matriarkatet skulle få fortskrida och att kvinnorna även i fortsättningen skulle leda riket.
Och det gjorde dem då Morcan var bland de två mäktigaste rikena fram till 2000-talet före Unionen.
Tiden mellan 1900- till 1400-talen före Unionen var mycket omvälvande och konfliktfyllda bland de Lydiska rikena i den mansdominerade Konungarnas land, som halvön kom då att kallas. Små kungadömen annekterades eller gick ihop med större kungariken och det var då som de stora krigsmakterna växte fram och rivaliserade om gruvor, jakt- och jordbruksmarkerna. Två stora läger av kungariken växte fram underbyggda av språkliga och kulturella olikheter. På det tillkom invasionsförsök från Accranska folkstammar i norr. Det ledde till att kungarikena beväpnade sig allt mer och Morcan måste följa efter då de inte bara hade de Vivaldiska nomaderna i väst att skydda sig mot utan även från Niverianerna i söder och Condorrianerna i öster.
Lägren bestod av högländernas riken Morcan, Mondriane, Geraldine och Gianina mot Niverianerna, Condorrianerna och Hjortkronorna.
Efter 1400-talen lugnades spänningarna och i slutet av 1300-talet före Unionen uppkom järnkonsttillverkningen i Mondriane, en ny era föddes.
Högländernas språk var väldigt närbesläktade, det gällde även Vivaldiernas men de hade även sin religiösa tro gemensamt då det var under denna tid som Rotterkulten växte fram på riktigt. Det var tack vare språklikheterna. Språket och dess skriftspråk hade förstås rötter från det forntida Eernghaardiska, alltså från Stora dalens forntid, språkbruk som med åren modifierades lokalt.
Högländernas skrift fick aldrig det Vaalyriska alfabetet. Rotterkulten utvecklade istället vidare de gamla kilskriften medans Niverianerna och Condorrianerna använde sig av det Vaalyriska alfabetet även om de också utvecklade sina egna språk och skrift utifrån det. Shakadolja började utvinnas och då utvecklade Niverianerna även ett eget måttsystem.
Till skillnad från högländernas religiösa tro som baserar sig på Rotterkulten fortsatte Niverianerna och Condorrianerna på den Vaalyriska mytologin.
På 600-talet före Unionen kom så en ny våg av höga spänningar som ledde till konflikter och krig. 500-talet fu var det mest krigiska århundradet i den Lydiska historien. Den toppades av den blodtörstige Gilgamemmons härjningar över hela östra halvön och orsakade död, lidande och sjukdomar. Gilgamemmon stoppades främst av de Mondrianska styrkorna som då blev försvagade och då passade Niverianerna på att bråka om landområden med Morcan. Akreta bildade då elitstyrkan De svarta riddarna som inte bara stoppade Niverianerna utan även infiltrerade inne i deras kungahov!
På 500-talet fu föddes även Prayan i Condorra inspirerade av Accranska filosofier från den mörka Neccroskulten.
Följande århundraden fram till 200-talet fu karaktäriserades av en stagnerad teknik- och samhällsutveckling orsakad av krig, missväxt, hungersnöd och epidemier och detta gjorde att Prayan fick många anhängare. Prayan tog kontroll av Shakadoljeutvinningen och den växande Condorrianska finansiella sektorn. Eftersom Niverianerna dominerade havsrutterna finansierade Prayan landbaserade expeditioner mot andra delar av kontinenten och fann på så sätt havsviken Vingarnas sjö vid Tiborhavet. Prästerskapet organiserade utvandringsvågor från hela halvön till den nya moderna hamnstaden vid Vingarnas sjö och Carrosflodens delta, Cumbria, och för att skydda folkförflyttningen fick de hyra De svarta riddarna av Morcan.
Niverianerna seglade allt längre ut och upptäckte Tvillingöarna och Vivaldierna, som fick lära sig att bygga fartyg och segla av Niverianerna följde efter. När de Vivaldiska folkstammarna sedan enades till ett kungarike ville Morcan ha tillbaka sina Svarta riddare men fick nobben då Prayan betalade mycket mer för dem och på så sätt behöll dem. Spänningarna mellan Condorra och Morcan växte och allt fler riken blev inblandade. När Prayan fick kontrollen av köpmannaförbundet Exonia i Gyllene triangeln finansierade de en stor armé i Condorra. Morcan kände sig hotad och bildade en allians med Mondriane genom att gifta bort sin prinsessa med deras prins.
Unionstiden och Prinsessan Cristella:
När prinsessan Cristella fick reda på att hon skulle giftas bort gjorde hon en Myriad hos oraklet i Rodnia. Hon ville få sina oroliga framtidsutopier bekräftade och det fick hon genom att få direkt kontakt med Rotter som varnade henne om framtiden. Då hon ville veta vad varningen bestod av väckte Rotter sin följeslagare, vålnaden Moorn som skulle ledsagas av Rotters mor Irizia, framtidens gudinna. När prinsessan använt sig av Moorn med Irizias vetande måste hon sedan lämna tillbaka honom genom att uttala en besvärjelse mot vålnaden. Det kunde hon bara göra med de tre väktarna genom kilskriften i De odödligas bok och det var då hon bestämde sig för att ta sig till Staden bland molnen. Där fanns även hennes Svarta riddare!
Orakelkulten i Rodnia:
Omkring 6000 år före Unionen fann prästinnorna från Vaampur de övergivna tempelruinerna på vulkanslänten efter tips från lokalbefolkningen. Ingen visste vilka som hade byggt detta stora tempelkomplex eller vad det hade använts till. Rodniastenen i templets innandömen låg på den runda stendammen vars varma vatten kom direkt från vulkanens inre. Den varma källan gjorde att stenen alstrade lite rök och när de byggde en kopparställning till stenen, fyllde det med ved och tände på kom det än mer rök upp. Röken bildade mönster och det var dessa mönster som oraklen tydde och prästinnorna tolkade sedan dess budskap för beställaren. Denna komplicerade process, som kallades för Myriad, tog dock tusentals år att utvecklas och de första fullfjädrade oraklen kom fram förs runt 3000-talet före Unionen.
I likhet med Vaampurtemplets varma källa och från dess spricka i marken sipprade det även ut gaser från Rodnias varma källa och dessa gaser hjälpte oraklen att hallucinera fram tydningar från vulkanens inre.
Oraklen i Rodnia kunde alltså medla med de döda genom Rotter men ju längre de varit döda desto svagare och otydligare var budskapet.
När oraklen skulle sia om framtiden för någon hög uppsatt person kallade de på Rotters mor Irizia, framtidens gudinna. Men även Irizia kunde ha svårigheter med att se in i framtiden beroende på hur långt in i framtiden man skulle se!
Under tusentals år var oraklen i Rodnia mycket skickliga sierskor och blev därmed väldigt respekterade av folken på det Lydiska höglandet. Rodnia blev en vördadsfull kultplats dit kungar, drottningar och förmögna adelsfamiljer kom för att spå sig eller komma i kontakt med sina döda anhöriga och förfäder.
Morcans drottningar valde att begravas vid en bred klyfta strax intill templet och således kom den platsen att bli känd som Drottningarnas dal.
Morcan idag:
Morcan ingår nu i handelsblocket Den Lydiska Unionen. Deras koloni var Cristellina på Nya Niverias nordöstra kust och staden anlades av Cristellinaordern, en växande ideologisk rörelse som grundades i Cumbria Lydia några århundraden efter Prinsessan Cristellas död i staden.
Oscar Freyre
2026-03-19
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar