Guldporten

 Guldporten

under Unionstiden

Guldportens huvudentré Antares sedd från söder.

Vad är Guldporten:

Guldporten var/är en stor handelsstad, marknadsplats, tullstation och militäranläggning vid Lerusmurens mitt och var även Den bördiga guldslättens sydligaste punkt mot bergskedjan Monzae.

80 % av all transport in och ut från Solmien gick via stadens tullstation under Unionstiden. Det var kommersen från handelskaravanerna från Stora dalen som som gjorde Guldporten till kontinentens största marknadsplats. Staden sågs därför som möjligheternas stad, kallades i folkmun för Porten till framtiden, samtidigt som den utgjorde gränsen mellan de rika och fattiga kulturerna under denna tid. Tullstationen var den största och allra viktigaste av de tre tullstationerna längs den 350 kilometer långa Lerusmuren.

Guldporten fungerade som ett legitimt och välorganiserat mötesplats för handelsutbyte där man både kunde köpa, byta eller sälja varor och knyta nya handelsrelationer. Staden var omringad av en hög mur, i princip en fortsättning av Lerusmuren, och hade fyra vakttorn mot alla fyra väderstrecken plus en gigantisk portalanläggning.

Portal-anläggningen bestod av två delar; entrébyggnaden Antares där man registrerade sina in- och utpassage genom ett passkontroll samt själva tullstationen där varorna deklarerades, vägdes och förtullades.

Därefter kom man in i Stortorget, planetens största marknadstorg. Torget bestod av flera delar som delades av av några låga byggnader med matservering och toaletter. I mitten av torget fanns resterna av den gamla muren, som byggdes under tredje- och fjärde kejsardynastin, 4000-talet före Unionen och då Solmiens huvudstad var Irsis. Mot torgets västra sidor låg de stora palatsliknande byggnaderna som tillhörde General- och Stadsledningen och en liten bit bort Handelskammaren. Generalledningen kontrollerade stadens handelsverksamheter rent juridiskt. Den var direkt underordnad Kejsarkronan, kejsarens palats och hov i Lambacheque, och hade militäranläggningen (bakom huset) med 5000 soldater till sitt förfogande.

Guldportens stadsledning hyste stadens kansler, Shullmanskammare och den rådgivande församlingen.

Guldportens Handelskammare var Solmiens i särklass mäktigaste handelskammare och den mest lönsamma ekonomiska institutionen i kejsarriket. Institutionen var en plats för de stora affärerna och här fanns många av den dittills kända världens största företag, organisationer, nätverk och rika handelsmän representerade. Handelskammaren utfärdade så kallade ”signerade handelskontrakt” som innebar att affärsuppgörelsen skedde enligt lag, bevittnades och blev registrerad samt försäkrad. Dessa handelskontrakt var oerhört värdefulla handlingar och kunde även användas som värdegrund till andelsköp av affärernas storlek och omsättning. Handelskammaren fungerade även som bank då den var i praktiken en kreditupplysningscentral tack vare kopior på de signerade handelskontrakten.

Guldporten var även en stor kunskaps -, kulturell - och religiös centra. Här fanns det Solmiska kejserliga biblioteket med böcker, papyrusrullar och skinnpergament från Gamla rikets begynnelse. Gammeluniversitetet med kunskapsberikande medicinskt inriktning i anknytning till det nämnda biblioteket. Staden hade två stora amfiteater med plats för 10 000 besökare vardera och vid kanalen som korsade hela den stora Stadsparken hade Clypsen ett av sina större Tenartempel. Templet ägdes av Himmelsberget, såsom alla Tenartempel i Solmien liksom den plats templen vilade på, men detta tempel hyrde kontroversiellt nog sin plats av Stadsledningen. Detta på grund av en gammal konflikt, som ägde rum under Det heliga kriget, och som innebar att den för staden livsnödvändiga kanalen inte fick ägas av Himmelsberget. Prästerskapet på Himmelsberget hade nämligen en gång i tiden använt sig av sådan utpressning mot en annan stad i södra Solmien där kanaler ses traditionellt som jordbrukslandets heligaste ting! Mer om detta under ”Historia”. Stadskanalen hämtade sitt vatten från floden isis, samma flod som flöt förbi både Irsis och Arksis ända fram till Arksis bassänger. Guldporten under Unionstiden hade lite mer än 250 000 invånare och var denna viktiga tidsepokens mest betydelsefulla handelsstad och marknadsplats i Condolizia fram till att Cumbria Lydia tog över den rollen i mitten av Den klassiska eran!

Portalbyggnaden Antares sticker ut och räknas som en av den tidens största arkitektoniska bedrift. Portalen är utformad som ett condoroshuvud med de två 100 meter höga och böjda tornen som tjurhuvudets horn. Portalens vägg är av cement men utsmyckningen är formad av det lättare kalkcement med puts och guldornament på. Själva porten är 11 meter hög och 12 meter bred och byggt av det robusta Etanträdet. Muren är som högst och tjockast vid portal-anläggningen där varje stenblock, av granit, mäter 4,5 meter i höjd, 8 meter i längd, 4 meter tjocklek och väger 60 ton styck!

Geografi:

Guldporten ligger på en höjd av 640 m.ö.h i en dalsänka mellan Kalken, en gammal och liten bergskedja från tiden innan Zardo (asteroidnedfallet som skedde för över 200 milj år sedan), den väldiga Monzae och Den bördiga guldslätten. Dalen hör till Lemyntens nordligaste del, den del som är betydligt mer nederbördsrikare än den södra tack vare Morlan. Staden ligger 300 kilometer norr om Sala, 140 kilometer väster om Österhavets kust, där den även har sin hamnstad Auris och 15 mil söder om Den bördiga guldslättens gamla kejserliga huvudstad Arksis.

Historia:

Den mäktiga och konstruktiva kejsar-ätten Lerus från Arksis, under deras tredje regentperiod i det Gamla riket, närmare bestämt Lerus den tjugoförsta, byggde färdigt Lerusmuren omkring år 1420 före Unionen. Murens uppbyggnad hade då pågått i flera etapper där den första påbörjades redan vid 1750-talet före Unionen av kejsar Lerus den sextonde (Lerus-ättens andra regentperiod). En portal i den sydligaste delen av muren byggdes för att hålla handelsutbytet med de långväga handelskaravanerna men kommersen var för stor för den lilla porten. Lerus den tjugoförsta förstod då att den viktiga kommersen från Stora dalen och Vaalyrien behövde inte bara ha en större plats utan handeln kunde även ske legitimt och kontrollerad och ge stora tullinkomster till staten. Den stora portal-anläggningen Antares byggdes därmed mellan åren 1360 – 1350 före Unionen och invigdes av den efterkommande kejsaren. Den imponerande portalen blev ett världsberömt landmärke och tullanläggningen generade stora inkomster för både staden och den solmiska staten.

När det Nya riket uppkom skedde det flera räder av plundringar mot staden från det stora bondeupproret som pågick i över 20 år. Staden bestämde då att bygga en försvarsmur och man tog i ordentligt rent ytmässigt då man förstod att den stora kommersen skulle attrahera mycket folk och att staden därmed skulle fortsätta växa länge till. Generalledningen uppfördes av Kejsarkronan i slutet av 1200-talet före Unionen för att slå ner och ha kontroll på rebellerna som med hjälp av Arksis höll i motståndet mot Lambacheque. Först på 500-talet före Unionen fick den byggnaden sitt eget torn ”Kejsartornet” som nådde 85 meter över marken och hade fri sikt över större delen av staden. Guldportens handelskammare etablerades knappt hundra år senare efter påtryckningar från handelskaravanernas köpmannaförbund Exonia. Exonias verksamhet och inflytelse i kammaren har sedan dess ökat gradvis.

I början av 1100- talet före Unionen skedde deporteringen av Coroliskultens druider, från det Gamla rikets huvudstad Arksis, via Guldporten och det var här som de bestämde sig för att vandra mot öst och finna ett fortsatt leverne i det de kallade för De himmelska bergens länder.

Under Det heliga kriget intogs Guldporten av watenerna som kom från havet och släppte in förstärkningen söderifrån. Watenerna använde sedan staden som sin militära bas där deras attacker mot södra Solmien utgick ifrån. Efter kriget återgick Guldporten i det Nya rikets kejsarledning genom Generalledningen som behöll watenernas stora militäranläggning som de hade byggt under Det heliga kriget. Trots stora protester uppfördes Tenartemplet i början på 200-talet före Unionen av Nazcorna från Himmelsberget i Lambacheque. Protesterna, senare uppror, grundade sig på Himmelsbergets försök att tillskansa sig marken intill kanalen som gick tvärs genom staden. Konflikten slutade med att istället för att äga marken fick Himmelsberget arrendera sitt tempelområde av staden. Detta var helt unikt då ingen annanstans hos de båda flodrikena hade Clypsens mäktiga församling ett liknande avtal med någon stad. Detta visade på den stora betydelsen som denna stad hade mot de allra mäktigaste auktoriteten i flodrikena.

Guldportens betydelse och ekonomiska påverkan fortsatte sedan att öka och stadens inflytelse sträckte sig över hela kontinenten långt in i Den klassiska eran då enklaven Cumbria Lydia tog över den rollen.

Oscar Freyre

2024-11-01