Mörka Monzae
Bilden visar Grannars fälttåg mot Bremm-Er för att slå sig ihop med Jeridans styrkor nedanför passet. Själva staden syns till höger i bild. I mitten höjer sig Visdomsberget med det 300 meter höga hålet Moriaa, (skrivs även Mooriaa) som "sjunger" när det blåser. Hålet i berget är en helig plats för Zoorerna och kallas för Tidens gud då det påstås att när man väl är där inne står tiden stilla!
Mörka Monzae är en del av den väldiga bergskedjan Monzae. Den gränsar såväl till Stora dalen i väster som till Solmien i norr och mot Suehalvön i öst och området har därför en stark central roll för sagan. Området har fått sitt namn på grund av den mörka jord- och berggrunden samt den ofta förekommande dimman som dalarna täcks med större delen av året. Det här är Zoorernas kärnområden.
Folkslagen här har levt nomadliv i tusentals år och under De tre budbärarnas tid gick vissa av folkgrupperna fortfarande i ide om vintrarna. Andra folkgrupper övergav nomadlivet och upprättade permanenta samhällen tack vare att handelskaravanerna måste passera genom deras områden. Med sina värdefulla varor till och från väst och öst blev dessa transporter ett lönsamt bytesmål för de fattiga, odisciplinerade och giriga nomadfolket som senare kom att kallas för Zoorer, som betyder rövare på Vaalyriska. Zoorerna var indelade i ett hierarkiskt samhällsskick ledda av starka ätter. De stora ätterna som fick makt kallades för ledar-ätter och de hade sina huvudstäder i Ubika, Bresk och Sala i de norra delarna och i söder härskade Sydzoorerna med Zarkofar som huvudort. I norr talades det Nordmonzainska och i söder Sydmonzaiska. När handelskaravanerna som passerade Bremm-Er-passet började förhandla sig fram till livsnödvändiga skyddsavtal med Zoorerna började det området utvecklas till det nya ekonomiska centrum för de båda folkslagen. Staden Bremm-Er, belägen 7 kilometer söder om passet, blev då den nya mäktiga huvudstaden. Denna utveckling blev dock inte friktionsfritt och konflikter mellan de stora ledar-ätterna från de andra huvudstäderna ledde till många blodiga strider. Bremm-Er lyckades dock behålla sin starka position då de började med den lukrativa slavhandeln med flodrikena i norr genom samarbetspartners i Sala och korparna på Suehalvön.
50 år innan Jeridan föddes bildades således en stark ledarskapsform som grundade sig på rättvisa samarbetsavtal mellan ledar-ätten i Bremm-Er och de andra huvudstäderna. Detta ledarskap blev så mäktigt att begreppet Storledare föddes och dess plats har sedan dess varit föremål för stora intriger mellan de Zooriska ätternas aptit för mer makt. Under Jeridans tid hette Storledarens ätt Bejekonos och kallades för Den grymme!
Kort historik:
Länge levde nomaderna i Mörka Monzae ett fattigt och torftigt leverne utan någon som helst samhällsutveckling. Handelskaravanerna från Vaalyrien och Stora dalen satte dock fart på folkslagens ekonomiska och kulturella utveckling. Zoorernas rykten och livsstil började ge sig till känna först vid 1000-talet före Unionen då handeln med järnmalm från väst till flodrikena nådde sin topp. Ungefär vid samma tid besökte den Watenske upptäcktsresanden Bremm-Er, finansierad av Nya rikets kejsare i Lambacheque, området kring handelsledens viktiga bergspass för att finna nya vägar mot de okända södra delarna av kontinenten. Han upptäckte att bergspasset låg mycket strategiskt till då det utgick vägar mot både Stora dalen som mot det okända syd. Själva passet hade inget namn, platsen kallades ibland för "Vid Moriaas fot" eller "Tidsgudens dal", så han döpte passet helt sonika efter sig själv.
Moriaa, eller Mooriaa (Rendeghaards) var ett ont väsen från den Vaalyriska mytologin då handelsresenärerna tyckte att hålet i berget sjöng elaka toner när det blåste. Mörka Monzaes folkslag däremot dyrkade berget och dess stora hålighet och gjorde den till en helig plats. Zoorernas förfäder utövade en naturalistisk gudsdyrkan, besläktad med Coroliskulten, som sköttes av ett slags shamaner som kallades Amurer. Från början var det bara dessa Amurer, andliga ledare från svunna tider, som hade tillträde att vistas i hålet. När Zoorerna i Bremm-Er blev allt mäktigare gick Amurerna med på att "vanligt folk" fick vistas där men bara korta stunder. Amurerna påstod nämligen att tiden inne i hålet stod still och att man därmed kunde bromsa ålderdomen genom att vistas länge och ofta där.
Zoorernas rykten som rövare och plundrare gjorde att de stora handelskaravanerna hyrde allt större och skickligare Vaalyriska legosoldater som senare bildade solida men svindyra vaktbolag. Det blev allt svårare för Zoorerna att överlista de stöldbegärliga karavanerna och ätterna blev tvungna att samarbeta, vilket inte alltid gick så väl. Zoorerna i Bremm-Er blev tvungna att införa så kallade skyddsavtal med handelskaravanerna, som var ett billigare alternativ till de dyra vaktbolagen, men det ledde i sin tur att konkurrensen mellan ätterna hårdnade och samarbetet splittrades. Ätterna försökte hitta nya marknader och samarbetspartners på andra håll och några fann det hos korparna på Suehalvön. Med korparna utökades slavhandeln med flodrikena i norr och stora slavmarknader växte upp i Sala och i Guldporten. Bergsfolken på Suehalvön tappade skicklig yrkeskompetens, invånarantalet sjönk och utvecklingen hämmades på grund av de allt mäktigare korparna. Att komma ur detta eländiga nedåtgående spiral var just det som Jeridan såg som sitt kall och hans visioner att ena sitt folk mot förtrycket påbörjades! När han väl gjort sig av med korparna måste han ge sig på Zoorerna eftersom de fungerade som en propp mot handeln med de stora högkulturerna i väst och i norr.
Som tur för Jeridan har Zoorerna överlag aldrig varit särskilt vänligt sinnade eller samarbetsvilliga mot varandra under långa perioder. Ätterna har alltid varit i ständigt rivalitet med varandra ända sedan Bremm-Er, som stor handelsplats, upprättats. Det finns fem städer i området som alltid stridit om makten; Bresk, som är den gamla huvudstaden, Ubika som är det religiösa centret, Sala som är en riktig rövarstad, Zarkofar med sina giriga köpmän och Bremm-Er som har sin oslagbara fördel genom själva passet. Detta förstod Jeridan kunna utnyttja!
Mer om just detta ämne i bok nr 2: "Staden bland molnen"
Oscar Freyre
2024-12-18
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar