Stora dalen
Sagornas land och civilisationernas vagga
Stora dalen är en 3000 kilometer lång riftdal som sträcker sig över den väldiga och karga bergskedjan Monzae från öst till väst. Det är en seismologisk aktiv sprickdal med många aktiva och utslocknade vulkaner, gejser, varma källor, åser, kullar, klippor, sänkor, skogar, sjöar och sumpmarker. Dalen är även en mycket bördig och frodig och har ett eget klimat med en biotop av unika växter och djurliv. Dalen är därmed som en gigantisk oas i en torr, kargt och ogästvänlig bergsvärld som omger den från alla väderstreck. Stora dalen har därför alltid varit attraktivt för den blyga biologiska mångfalden som den stela bergskedjan erbjuder. Således kom både Gientiler och långt senare deras ättlingar Bergshumanoiderna dit. När Bergshumanoiderna upptäckte hur frodig och bördig den långa dalen var uppfann de jordbruket och hjulet med dessa allt det andra som en första fungerande civilisation behövde. Stora dalen kallas därför Civilisationernas vagga trots att det finns spår där från Den okända tidsåldern!
Kort historik:
Bergshumanoidernas historia i Stora dalen sträcker sig tiotusentals år tillbaka i tiden. Dalen började befolkas då klimatet under istiden stegvis blev varmare och inlandsisen på den södra kontinenten drog sig allt längre söderut. Istidens slutskede kallas för Calendustiden, ca 120 000 till 20 000 år sedan och det var under denna period som Bergshumanoidernas utvecklingsskede höll på som bäst uppe på Zefflesplatån (Norra Monzae). När klimatet blev än varmare vandrade de söderut och upptäckte den frodiga Stora dalen. Under den sena Calendustiden föddes jordbruket (se tidskalendern) och dalen döptes till Eernghaard (Stora dalen) men det var också då som de första stora konflikterna med Bergshumanoidernas avlägsna art-kusiner Gientilerna började. Gientilerna är nattaktiva varelser och deras små populationer var spridda över ett stort område i bergsvärlden som Monzae utgör. Förutom Stora dalen och bergen hade arten även de stora bergsmassiven både söder och norr om dalen som sina biotoper. Den största koncentrationen av Gientilstammar fanns dock på det höga bergsmassivet Topos-Keklan och på det torra Norra massivet.
Konflikterna ledde till att Bergshumanoidernas populationer förenade sig för att tillsammans mota bort Gientilerna från byarna och odlingsmarkerna vilket visade sig vara framgångsrikt. Samhällena blev allt större, befolkningen ökade och grupper av Humanoidiska populationer bildade små riken med starka ledare, Under Stora dalens tidiga forntid kom det gemensamma språket och en kilskrift uppfanns samtida med adobe-konsten. Kilskriften utvecklades i Vaampur, ett alfabet uppfanns och handel mellan rikena upprättades. Nya jordbruksområden spreds över dalen och medförde tyvärr nya konflikter med Gientilerna.
Denna gång var det dock Gientilernas tur att förenas under ledning av en stor och strategisk militant talang som gick under öknamnet Kungen av Dorm. Dorm var en ovanlig taktisk Gientilledare som visste var Humanoidernas svaga punkter låg och samlade därför stora Gientiltrupper för att slå till nattetid. Han vann alla sina strider och pressade Bergshumanoiderna allt längre västerut i Stora dalen. Vid Vaampurdalen organiserade en krigsherre, vid namn Aangard, en stor armé vid Gyllene platån och som kunde stoppa Dorm under en kort period. Trycket från den massiva Gientilarmén blev dock för stort. Krigsherren pressades och flydde längre västerut. Vid en ö i Lydiafloden lät denne Aangard bygga en stor fästning som tjänade som en säker försvarsanläggning mot Gientilerna eftersom de inte kunde simma. Genom skickligt utförda taktiska attacker stoppades Dorm som hade försvagats kraftigt men vägrade ge upp. En gravid kvinna vid namn Visaé erbjöd sig då att offra sig till Dorm mot att han retirerade tillbaka med sin armé. Visaé visade sig vara dödssjuk och hennes man, en soldat, hade dött i striderna mot Gientilerna. Dorm gick med på det och retirerade med hela sin armé och tog med sig kvinnan till sin grotta i Dormeghaard vid gränsen till Topos-Keklan.
Ön vid Lydiafloden döptes till Valaars och blev en stor och blomstrande stad och Aangard kröntes till konung. Folket, som levde i Valaars och omnejd, kallades för Vaalyrier och de bildade det Vaalyriska kungadömet, det första i sitt slag på planeten Hippis!
Vaalyrien
Valaars blev senare för trångt och epidemier härjade så kungarna flyttade den Vaalyriska huvudstaden till den långa klippan ovanför Gyllene platån. Där byggde de upp ett stort kungapalats Concardé och döpte staden till Degjeravaans (Vaans klippa). Staden blev dock senare mer känd som Staden bland molnen. Därifrån hade Vaalyrierna stor strategisk överblick över handeln som pågick nere på Gyllene platån. Handeln gick mot norr, Vassyrien, mot sydväst till den Lydiska halvön och mot Stora dalen. Concardié lät bygga en tull- och handelsstation på platån som döptes till Gyllene triangeln och blev en stor inkomstbringande kassako för kungariket. Vaalyrien blev således Eernghaards ekonomiska centra och det mäktigaste militära riket och hade så den dominansen under flera tusen år. Kungen placerade ut sina Dragoner, krigsherrarna från kriget mot Kungen av Dorm, på samtliga av Stora dalens regioner som även fick underteckna att följa Kungalinjens direktiv samt Eernghaards Regelverk, så föddes furstendömena. Med tiden utvecklades den långväga och lönsamma handeln med dess stora logistik och man gjorde även affärer med kejsarna hos flodrikena långt bort i öster. Men när furstendömena i Stora dalen ville ha allt större del av kakan började konflikterna med Vaalyrierna att öka. Det starkaste motståndet kom från furstendömet Rendedhaals i östra Stora dalen. Rendedhaals hade ett eget förflutet och de största jordbruksfälten samt Trollinnet som växte på Trollsjöns vassrika stränder. Vaalyrierna blev tvungna att skaffa sig bundsförvanter i Stora dalen för att behålla sin makt och sina privilegium och det ledde till att Eernghaards furstendömen delades i två maktsfärer, den västra och den östra. Fästningarna Västra och Östra jakttornet byggdes.
Vaalyriens ekonomiska och kulturella påverkan i Stora dalen förblev dock stort. Det Vaalyriska språket blev Stora dalens officiella handelsspråk eftersom skriftspråket och räknesystemet utvecklades i Kungliga biblioteket. Biblioteket blev det kulturella och vetenskapliga centret för hela Bergshumanoidernas värld!
Övre Tornsalen i Dorms tempeltorn då Jeridan besökte den år 12 före Unionen. AI-genererad bild från mina skisser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar