Staden bland molnen
Degjeravaans
Historik fram till Unionstiden
Degjeravaans västligaste delar, Klippan, är de allra äldsta stadsdelarna med kungapalatset Concardié, Hippis största palatsområde. Staden grundades vid 5600-talet fu av Vaalyriernas sjätte konung Aangard den vise. Vaalyrier betyder: folket som kom från staden Valaars.
Valaars drabbades ständigt av hungersnöd och epidemier och därför flyttades huvudstaden till ett nytt läge uppe på klippan (staden på klippan) 360 meter ovanför Gyllene platån. Aangard den vise byggde det första palatset för sitt hov och för sina Dragoner (krigsherrar) längst ut på klippan. När palatset var färdig utfärdade han den första Kungalinjen* och adlade sina krigsherrar som då tilldelades stora landområden i Stora dalen, områden som krigsherrarnas förfäder hade sina ursprung. Tillsammans skrev de även Eernghaards Regelverk* och gjorde palatset till regelverkets heliga ursprungsplats och döptes därmed till Concardié. Aangard den vises dotter, Eureliaa den första, lät bygga Visarnas tempel åt kulten som uppstod i Valaars efter hjältinnan Visaé. Eureliaa var beläst och mycket intresserad av kunskap och historia. När hon sedan blev Vaalyriernas första aktiva drottning lade hon grunden för byggandet av det Kungliga biblioteket då hon behövde plats för de urgamla skrifterna och sagorna från Valaars, det som senare kom att kallas för Sägner från Valaars.
När man byggde färdigt den första serpentinvägen ner mot Gyllene platån (5300-talet fu) byggde kung Steebhen den första en handelsstation och stall nere vid Gyllene ån. Det blev upptakten till den så kallade ”Vaalyriernas gyllene epok” då inkomsterna från den växande handeln på denna strategiska plats gjorde Concardié och dess hov enormt rika! Platsen döptes till Gyllene triangeln eftersom handelsmän från tre håll, Vassyrien i norr, Lydien i väst och Stora dalen i öst, möttes där. Med tiden växte Gyllene triangeln till en stor handelscentrum och försörjde Concardié och hela klippstaden med allt de behövde. Vid slutet på 4000-talet och början av 3000-talet fu försågs Concardiés tak med guldplattor och staden blänkte och glittrade i ett vackert gyllene sken om solnedgångarna. Stadens rykte spreds då långt åt alla håll och ledde till att avlägsna civilisationer såsom Den bördiga guldslätten i öst och Niverianerna i väst kom till Degjeravaans för att starta handelsavtal. Handelskaravanernas tid startade och med den även planetens första bank, Praada Bank, döpt efter kung Miryadaas den tredjes omkomna dotter. Kort därefter grundade Sora dalens adelshus och deras köpmän Eernghaards Handelskammare uppe på klippstaden och det följdes sedan upp av de andra civilisationerna som gjorde handel med Degjeravaans genom dess kassako Gyllene triangeln.
Degjeravaans fortsatte vara planetens största och mest legendariska handelsstad ända fram tills järnmalmskonstens uppkomst i början av 1200-talet fu. Concardié tappade kontrollen över handeln i Gyllene triangeln, det blev helt enkelt för stort att överblicka den och städer som Lambacheque och Condorra växte förbi i folkmängd och betydelse. När Lerusmurens handelsstad Guldporten stängde sin handel på grund av helig krig mot Solmiernas rivaler i norr, Watenierna, växte Stora dalens vilja att lätta på trycket i Regelverket och bli mer självständiga. Det var då Zoorierna i öst kom till orda och köpmannaförbundet Exonias makt växte i betydelse genom sina stora vaktbolag. Senare, när Lydierna fann en väg mot den fiskrika bräckta viken i norr, Cumbria, genom Gyllene triangeln kom de så även med det giriga prästerskapet Prayan. Prayans nyfikenhet för handeln på den strategiska platsen fann inga gränser och de etablerade sig där och byggde sitt Myndestempel mitt inne i Concardié! Prayan och Exonias stora vaktbolag fann varandra och Shakadoljan flödade fritt genom Stora dalens vener. Unionstiden påbörjades i och med Vivaldierna och resten är, som man brukar säga, historia, och den finns som De tre budbärarna.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar